Varför göra det krångligt när man kan göra det enkelt?

Senaste nytt

2016

I ett försök att förenkla för er kunder har jag nu lagt in möjligheten att boka mötet med mig via min hemsida. Ni får då en ökad möjlighet att lägga mötet på tider som passar er bäst.

Jag hoppas att detta ska fungera bra för både er och mig. Stöter ni på några problem eller om ni har några frågor är det bara att ni hör av er till mig. Och för den som vill boka tider som förrut går det naturligtvis bra det också.

Läs hela inlägget »

Har du och ditt företag tänkt att utbilda er inom området arbetsmiljö och få stöd för detta via AFA? På AFA:s hemsida kan man nu läsa följande om stödet till arbetsmiljöutbildningar:

"OBS! Efterfrågan på Stöd till arbetsmiljöutbildning har varit mycket större än vad vi vågat tro. De pengar som var avsedda att räcka till 2018 kommer att ta slut redan i år. Vi kan därför  inte ta emot fler ansökningar från företag eller godkänna fler utbildningsanordnare efter 14 oktober 2016. Nu kommer satsningen att utvärderas."

Läs hela inlägget »

Den 1 januari 2015 trädde den nya f-gasförordningen ikraft. Ett av de områden som påverkas direkt är läcksökningsintervallen av köldmediesystem. Dessa ändras från att vara baserade på kg till att baseras på CO2e (koldioxidekvivalenter).

Har du koll på vad som gäller för ditt aggregat och din anläggning? Om du behöver hjälp med detta finns det en bra hjälp på www.alltomfgas.se och deras Anläggningskollen

Läs hela inlägget »

När jag träffar mina kunder pratar jag ofta om skillnaden mellan att uppfylla lagkraven i arbetsmiljölagstiftningen i ett preventivt syfte, och hur de vidtagna åtgärderna bedöms när olyckan har varit framme. Jag tycker att domen mot Siljan Chark år 2010 gällande arbetsmiljöbrott belyser detta på ett bra sätt:

Tingsrättens bedömning
Frågan om arbetsmiljöbrott

Enligt 3 kap. 2 § första stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Av andra stycket följer att lokaler samt maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar ska underhållas väl. Av 3 kap. 2 a § första stycket samma lag följer att arbetsgivaren systematiskt ska planera, leda och kontrollera verksamheten så att arbetsmiljön uppfyller kraven på en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Av 3 kap. 3 § första stycket samma lag framgår att arbetsgivaren ska se till att arbetstagare får god kännedom om de förhållanden under vilka arbetet bedrivs och upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren ska också se till att arbetstagare har den utbildning som behövs och att han/hon vet vad som ska iakttas för att undgå risker i arbetet. Arbetsgivaren ska också se till att endast arbetstagare som fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller olycksfall.

Arbetsgivarens skyldigheter för arbetsmiljöarbetet preciseras närmare i Arbetsmiljöverkets författningssamlingar (AFS). Enligt 7 och 8 §§ AFS 2001:1 ska arbetsgivaren genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att anställda kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall under arbetet. Riskbedömningar ska dokumenteras skriftligt. Vidare ska arbetsgivaren ge säkerhetsinstruktioner till arbetstagarna och när riskerna i arbetet är allvarliga ska det finnas skriftliga instruktioner för arbetet. AFS 2006:4 innehåller särskilda bestämmelser om användning av arbetsutrustning. Enligt 3 § andra stycket ska de riskmoment som föreligger på grund av användning av arbetsutrustning undersökas och bedömas. I 8 § jämförd med bilaga A 2.13 finns det särskilda föreskrifter om skydd och skyddsanordningar om det finns någon olycksrisk vid kontakt med rörliga eller på annat sätt farliga delar. Skydden ska hindra tillträde till riskområden eller stoppa farliga funktioner innan man når riskområdena. T.ex. ska ett avskärmningsskydd ha förreglingar så att farliga maskinfunktioner hindras från att starta eller fortsätta om skyddet inte är i skyddsläge. Skydd och skyddsfunktioner ska vara av robust konstruktion och får inte vara lätta att avlägsna eller sättas ur funktion. I 11 § jämförd med bilaga B 2.3 finns föreskrifter att vid användning av arbetsutrustning ska den vara säkert stoppad eller på annat sätt säkrad, när driftsstörningar avhjälps eller vid annat tillfälligt arbete i arbetsutrustningens riskområde.

Det är i målet utrett att [arbetstagaren], i enlighet med åklagarens gärningsbeskrivning, skadade sin hand under arbete vid förpackningsmaskinen Dixie Union vid Siljans Chark den aktuella dagen. Det är också utrett att den plexiglasskiva som skulle ha suttit fast mot knivens anhåll var lös och borttagen. Vidare är det utrett att om plexiglasskivan hade varit fastmonterad så hade [arbetstagaren] varit tvungen att lyfta på skivan för att komma ner med sin hand i maskinen, varpå maskinen hade stoppats genom ett magnetlås som hade brutit driften. Såsom åklagaren angett i gärningsbeskrivningen hade förpackningsmaskinen vid olyckstillfället således inte ett godtagbart skydd in mot maskinens riskområde där kniven satt och den var inte heller säkert stoppad för avhjälpande av driftsstörning som lag och föreskrifter stadgar. [Arbetstagaren] har uppgett att han inte fick någon skriftlig instruktion hur maskinen fungerade eller någon kännedom om riskerna att arbeta med maskinen. Han fick inte heller några instruktioner vad han skulle göra vid ett driftsstopp. Anmärkningsvärt är också att han inte fick några instruktioner när han kom tillbaka till företaget i september 2007 efter att ha varit borta i ett år. VD Patrik Andersson har uppgett att bolaget idag har skriftliga instruktioner för introduktion av nyanställda men att han inte vet om detta fanns för den aktuella maskinen vid tidpunkten för olyckan.

Utredningen i målet visar att [arbetstagaren], såsom åklagaren har påstått, inte har fått föreskrivna, tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet för att förebygga ohälsa och olycksfall. Vad beträffar åklagarens påstående att det inte gjorts några regelbundna undersökningar av arbetsförhållandena för att bedöma riskerna med aktuell maskin så har det med tydlighet framkommit av såväl Patrik Erikssons som Joakim Tysks vittnesmål att maskinen ofta hade driftstörningar. Enligt Patrik Eriksson hade maskinen diskuterats i ledningsgruppen och man var medveten om att den behövdes bytas ut. Det var också något som ledningen hade diskuterat som en kommande investering. Om högsta företrädare för Siljans Chark var medvetna om maskinens ålder och ofta inträffade driftstörningar borde det ha föranlett oftare förekommande riskbedömningar av maskinen än vid skyddsronderna fyra gånger per år. Risk för att fel och brister uppstår och behov av översyn och underhåll torde öka med en maskins ålder. Av utredningen framgår att Patrik Andersson inte vet om det gjordes regelbundna besiktningar av maskinen förutom skyddsronderna och enligt Patrik Eriksson vet han inte om det gjorts eller fanns någon skriftlig riskbedömning specifikt för denna maskin.

Tingsrätten anser att Siljans Chark beträffande den aktuella maskinen inte har levt upp till arbetsmiljölagens krav och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om regelbundna undersökningar för att bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Siljans Chark har som arbetsgivare och juridisk person ansvaret för att uppfylla de krav på ett förebyggande arbetsmiljöarbete som ställs i arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det yttersta och övergripande ansvaret för att bolaget gör det åligger Patrik Andersson i egenskap av VD.

Att arbetsmiljöansvaret delegerats till Patrik Eriksson som har framförts i målet av både Patrik Andersson och Patrik Eriksson finns det inte belägg för eftersom någon uttalad, tydlig delegation inte har skett. Det är i hög grad sannolikt att [arbetstagaren] inte hade skadat sig om de i målet utredda bristerna enligt ovan inte förekommit. Genom att inte ha åtgärdat bristerna har Patrik Andersson, av oaktsamhet, orsakat [arbetstagarens] skador, som inte var ringa. Sammanfattningsvis finner tingsrätten arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada styrkt.

Frågan om företagsbot
För brott som begåtts i utövningen av näringsverksamhet ska näringsidkaren enligt 36 kap 7 § brottsbalken åläggas företagsbot, om det för brottet är föreskrivet strängare straff än penningböter och näringsidkaren inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Arbetsmiljöbrottet har begåtts i utövningen av Siljans Charks näringsverksamhet. Bolaget kan inte anses ha gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Förutsättningar för att ålägga Siljans Chark företagsbot föreligger därför.  Efter en samlad bedömning fastställer tingsrätten företagsboten till av åklagaren yrkade 400 000 kr.

Klicka här för att läsa domen i sin helhet.

Läs hela inlägget »

Jag vill tipsa om en bra hemsida som jag tycker är mycket bra att använda. Den heter Arbetsplatsguiden och är en kunskapsbank som innehåller råd, tips och arbetsmaterial som stöd för din organisations arbetsmiljöarbete.

Arbetsplatsguiden innehåller en interaktiv guide som är enkel att använda. Besvara bara frågorna. De handlar om er verksamhet, vad ni är intresserade av och och vill arbeta med. Utgående från era svar, sorterar den interaktiva guiden ut den information i Arbetsplatsguiden som passar för er.

Läs hela inlägget »

Roligt att läsa att någon sätter ord på det jag allt för ofta träffar på ute på företagen och som jag brinner för att hjälpa till med.
 

Läs hela inlägget »

Förändringar i diskrimineringslagens tredje kapitel träder i kraft den 1 januari 2017. En nyhet är att alla diskrimineringsgrunder omfattas när det gäller kraven på aktiva åtgärder. Det är en utvidgning jämfört med dagens regler. En annan nyhet är att lönekartläggningar ska genomföras årligen.

Ändringarna innebär att arbetet med aktiva åtgärder ska omfatta samma diskrimineringsgrunder som diskrimineringsförbudet, det vill säga: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det är en utvidgning jämfört med dagens regler.

Nytt är också att det finns ett övergripande ramverk med anvisningar för hur arbetet ska bedrivas. I förslaget finns även en förklaring av vad begreppet aktiva åtgärder innebär.
Vilka konkreta åtgärder som ska genomföras överlämnas till arbetsgivare respektive utbildningsanordnare att utforma i samverkan med arbetstagare respektive studenter, elever och barn. Dagens krav på planer ersätts med ett allmänt krav på skriftlig dokumentation.
Förslaget innebär också att kravet på årliga lönekartläggningar återinförs.
Kravet på skriftlig dokumentation vid lönekartläggningen ändras till att omfatta arbetsgivare med minst 10 arbetstagare i stället för dagens 25.
Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2017.

Vad är aktiva åtgärder?
Med aktiva åtgärder menas ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet
motverka diskriminering
på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Hur ska arbetet gå till?
Förändringarna innebär att arbetsgivare och utbildningsanordnare ska
undersöka om det finns risker för diskriminering (inklusive trakasserier och sexuella trakasserier) eller repressalier eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten
analysera orsaker till upptäckta hinder och risker
vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas
följa upp och utvärdera arbetet.
Vilka berörs av förändrade regler?
Arbetsgivares och utbildningsanordnares skyldigheter påverkas. På ett generellt plan kan även andra beröras till exempel arbetstagare och elever.

Vad innebär  lagändringen?
Skillnaden mot tidigare är att lagen nu beskriver ett sätt att arbeta på, istället för att ange vissa mål som ska nås. En nyhet är att alla diskrimineringsgrunder omfattas. Det är en utvidgning jämfört med dagens regler. Det innebär att villkor, arbets- och studiemiljö och rutiner ska analyseras ur fler aspekter än i dag. Dagens krav på planer ersätts med ett allmänt skriftligt krav på dokumentation av alla delar av arbetet. Dokumentationen ska innehålla en redogörelse för den undersökning av risker och hinder och analys som gjorts, liksom de förebyggande och främjande åtgärder som har vidtagits eller planeras. Uppföljning och utvärdering ska också ingå i dokumentationen.

Lönekartläggningar ska ske årligen istället för var tredje år. Arbetsgivare med minst tio anställda ska dokumentera arbetet med lönekartläggning. Det är en utvidgning mot kravet på dokumentation idag som gäller arbetsgivare med minst 25 anställda.

En annan nyhet är att arbetsgivare även ska analysera löneskillnader mellan en grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerat och en grupp med arbetstagare som utför arbete som inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat, men som ger högre lön trots att kraven i arbetet bedömts vara lägre.

Nytt är också bestämmelsen om obligatoriska riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier.

En annan ny bestämmelse är att utbildningssamordnare är skyldiga att samverka med de som deltar i utbildningen och anställda i verksamheten.

Vad är syftet med aktiva åtgärder och lagändringarna?
Aktiva åtgärder har i likhet med diskrimineringsförbuden till syfte att förebygga och motverka diskriminering. Diskrimineringsförbuden är avsedda att motverka konkreta diskriminerande handlingar i individuella fall. Utöver det syftet ska aktiva åtgärder även verka pådrivande och mana till ökade ansträngningar för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter på en mer generell och strukturell nivå
.

Texten ovan är hämtade från http://www.do.se/framja-och-atgarda/forslag-pa-andringar-i-diskrimineringslagen/

Läs hela inlägget »

Arbetsmiljöverket har tagit fram nya föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 2015:7) som började gälla den 1 juni 2016. Föreskrifterna innehåller 32 nya eller sänkta nivågränsvärden och 58 nya bindande korttidsgränsvärden.

Föreskrifterna ändras för att bättre stämma överens med  EU:s indikativa gränsvärden som finns i ett antal olika direktiv.

Paragraftexten har ändrats till viss del. Bland annat har de olika gränsvärdenas definitioner blivit tydligare och mer i överensstämmande med EU-direktiven. De allmänna råden har även kortats ned.

Arbetsmiljöverket uppskattar att cirka 550 företag hanterar de ämnen som omfattas av de nya eller sänkta gränsvärden som föreskrifterna reglerar.

Föreskrifterna om hygieniska gränsvärden gäller i alla verksamheter där luftföroreningar förekommer. Luftföroreningar kan vara allt från mjöldamm till kemiska gaser. Gränsvärden finns för drygt 500 olika ämnen.

Läs hela inlägget »

Då jag fortfarande ofta ser företag som inte har bytt skyltar kommer här en påminnelse:
 
Varningsskylten för gasflaskor måste bytas 
En följd av kravet att skyltar enligt 20 a §, AFS 2014:43, ska vara faropiktogram är att varningsskylten för gasflaskor skulle vara bytta till den 1 juni 2015. 
Hittills har en trekantig gulsvart skylt med en gasflaska använts, men eftersom denna inte finns i föreskrifterna om skyltar och signaler kommer den inte längre att vara tillåten. 
Varningsskylten för gasflaska kan lämpligen förses med tilläggstexten: Gasbehållare - förs i säkerhet vid brandfara.

Läs hela inlägget »

Arbetsmiljöverket har uppdaterat vägledningen för tillämpning av kemireglerna. I vägledningen finns det mycket bra och tydlig information om vad som gäller enligt AFS 2011:19 - väl värt att läsas, eller varför inte användas som utbildningsmaterial till er kemikalieansvarige?

Läs hela inlägget »

Känner ni till att arbetsmiljöverket har en app som kan hjälpa till att uppskatta nivån på buller?
Tanken med bullermätaren är att ge en indikation på bullernivån omkring dig för att vid behov kunna gå vidare och göra mer noggranna mätningar med en professionell bullermätare.
Läs mer om bullerappen hos arbetsmiljöverket.

Läs hela inlägget »

MA System och utbildning har bra tillstånd för truck och lyft som finns tillgängliga på nätet och får kopieras:
http://www.masystemutbildning.se/sv-SE/Material/Dokumentbank/Kortillstand#.VzWK749OKUm

Läs hela inlägget »

Påminner om ändringarna som sker/nyligan skett när reglerna ska anpassas till det nya märkningssystemet för kemiska produkter (CLP) och upphävande av föreskrifterna om härdplaster:

Föreskrifterna härdplaster (AFS 2005:18) upphävs. Motsvarande krav införs i ett nytt kapitel i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker kallat ”Särskilda krav för allergiframkallande kemiska produkter och vissa processer”

Behållare och rörledningar med farliga kemiska produkter ska vara märkta med faropiktogram enligt CLP senast 1 juni 2015. För inköpta behållare som är märkta enligt KIFS 2005:7 gäller dock 1 juni 2019. (19, 20 § och ikraftträdandebestämmelserna).
Märkningen ska vara lättläst och tydligt. Sanktionsavgift kan åläggas arbetsgivare som inte märkt sina synliga rörledningar från och med 1 juni 2017. (20 §)

Skyltar som varnar för farliga kemiska produkter ska utgöras av faropiktogram enligt CLP. Trekantiga gulsvarta varningsskyltar med samma symbol som faropiktogrammet får behållas till 1 juni 2019 om de finns i den äldre lydelsen av AFS 2008:13 om skyltar och signaler. (20 a § och rådet till 20 a §)

Samma regler som gällt för härdplastkomponenter gäller nu oavsett om ett allergiframkallande ämne används som härdplastkomponent eller med annat syfte. (37 a-f §)

Sanktionsavgift införs för kravet på utbildningsintyg vid arbete med vissa allergiframkallande ämnen från 1 juni 2017. (37 e §)

Kravet på läkarundersökning i 15 § i AFS 2005:18 om härdplaster är ändrat till att arbetsgivaren ska erbjuda läkarundersökning för specificerade arbeten. (37 f §)

Sex varningsskyltar stryks från bilaga 2 punkt 3.2. De får dock användas till 1 juni 2019 om de har samma symbol som det faropiktogram som ska användas enligt 20 a § i kemiska arbetsmiljörisker.

CLP-förordningen innehåller en ny faroklass kallad ”gas under tryck”. Den gäller för gaser med ett övertryck på minst 200 kPa (2 bar). En i övrigt ofarlig gas, t.ex. luft, med 200 kPa övertryck klassificeras som en farlig kemisk produkt enligt CLP. 


Märkning med faropiktogram GHS04 av behållare och rörledningar med gas ska göras enligt 19 och 20 § i kemiska arbetsmiljörisker. Gasbehållare som är fyllda och märkta av leverantören berörs inte.

Varningsskylten för gasflaskor måste bytas den 1 juni 2015 till följd av kravet att skyltar enligt 20 a § i kemiska arbetsmiljörisker ska utgöras av faropiktogram. Den gulsvarta trekantiga skylten med en gasflaska är inte längre tillåten.

Listan med förbjudna arbetsuppgifter för minderåriga har anpassats till EU.
Minderåriga får inte utsättas för risk att skadas av mycket brandfarliga vätskor eller aerosoler. Arbetsgivaren måste säkra att risken att skadas är minimal. 

Gällande gravida och ammande arbetstagare har listan över kemiska ämnen som gravida inte får utsättas för utökas med faroklassen ”specifik organtoxicitet vid enstaka exponering”. 

Läs hela inlägget »

Kandidatförteckningen över särskilt farliga ämnen är uppdaterad med fem nya ämnen. Ett ämne som står med på kandidatförteckningen omfattas av särskilda krav på information, anmälan och tillstånd enligt Reachförordningen.
Följande ämnen fördes upp på kandidatförteckningen den 17 december 2015: Nitrobensen (CAS nr 98-95-3).
Ämnet förs upp på listan på grund av sina reproduktionsstörande egenskaper. Det används bland annat för att tillverka andra ämnen.
-(5-klor-2H-bensotriazol-2-yl)-4,6-bis(1,1dimetyletyl)fenol (UV-327) (CAS nr 3864-99-1)
Ämnet är långlivat och bioackumulerande och används främst som UV-skydd i bland annat plast och gummi. • 2-(3-sec-butyl-2-hydroxy-5-tertbutylphenyl)benzotriazole(UV-350) (CAS nr 36437-37-3). Ämnet är långlivat och bioackumulerande och används främst som UV-skydd i bland annat plast och gummi.
1,3-propane sultone(CAS nr 1120-71-4)
Ämnet förs upp på listan på grund av sina cancerogena egenskaper. Det används främst som elektrolytisk vätska i litiumjonbatterier
Perfluorononan-1-oic-acid and its sodium and ammonium salts (CAS nr 375-95-1, 21049-39-8 och 414960-4)
Ämnena är reproduktionsstörande och giftiga, långlivade och bioackumulerande för miljön. De används främst som processhjälpmedel för tillverkning av bland annat fluorpolymerer och lcd-paneler.

Kandidatförteckningen innehåller ämnen som kan ha allvarliga effekter på människors hälsa eller för miljön, så kallade Substancesof Very High Concern (SVHC), det vill säga ämnen som inger mycket allvarliga betänkligheter. I oktober 2008 publicerade den europeiska kemikaliemyndigheten Echa den första kandidatförteckningen. Kandidatförteckningen innehåller nu 168 ämnen.

Informationen kommer från Kemikalieinspektionen.

Läs hela inlägget »

Boverket beslutade i oktober 2015 om ändring i sina konstruktionsregler, EKS. De nya reglerna började gälla den 1 januari 2016.
I de ändrade reglerna, BFS 2015:6 (EKS 10), har fem nya konstruktionsstandarder tillkommit och dessutom görs ändringar i befintliga regler. Det senare är bland annat bärförmåga vid brand, snölast, olyckslast, minimiarmering i betongkonstruktioner, förspända skruvförband av stål, tryck vinkelrätt fiberriktningen för träkonstruktioner samt partialkoefficienter för pålars bärförmåga. Reglerna har även kompletterats och förtydligats vad gäller ändring av befintliga byggnader, dimensioneringskontroll, utförandekontroll och konstruktionsdokumentation.
 

Läs hela inlägget »